View Sidebar
 
Irländsk varghund

Irländsk varghund

Den irländska varghunden är en av de största hundraserna i världen. Hanen kan ha en mankhöjd på runt 85 – 90 cm och kan väga så mycket som 60 – 70 kg. Tiken är något mindre. Irländska kennelklubben godkände rasen år 1920, men rasens historia sträcker sig tillbaka mycket längre, och de förekommer faktiskt redan i myter från den keltiska tiden. Den irländska varghunden kom till Sverige år 1931 och den svenska rasklubben grundades år 1976 då aveln också tog fart. Rasen användes förr som jakthund men är nu huvudsakligen en vänlig och trogen sällskapshund.

Rasens färgglada historia

Irländska varghundar användes för varg- och hjortjakt fram till 1600-talet på Irland. Rasen behövdes inte i jakt efter vargens utrotning, och användes efter det som sällskapshund och var populär som gåva till utländska furstar. Under 1600-talet gjordes försök att förbjuda export av hundarna eftersom de blivit utrotningshotade. Förbudet misslyckades och rasen var i princip utdöd vid mitten av 1800-talet. Den ras som vi känner som irländsk varghund har avlats fram av George Augustus Graham och är en blandning av grand danois, borzoi och skotsk hjorthund. Resultatet är en vänlig och pålitlig hund, och om man hör att en hund skyddade sin ägare från elden är det stor chans att det är en irländsk varghund.

Är det rätt hund för dig?

Om du funderar på att köpa en irländsk varghund är det speciellt en sak du behöver fundera på: storleken. Din hund kan få en mankhöjd på upp till 90 cm och väga lika mycket som en fullvuxen människa. Även om du har tillräckligt med plats räcker inte det, du behöver också ha tillräckligt med styrka för att kunna kontrollera hunden om den till exempel blir skrämd av något. Rasen är dock vänlig och kommer överens både med andra hundar och barn. Man behöver såklart mycket fritid för att motionera en hund, och en del av denna tid måste man också använda till att sköta om pälsen på denna ras.

Vanliga hälsoproblem hos Australian Cattle Dog

Vanliga hälsoproblem hos Australian Cattle Dog


Australian Cattle Dog är en boskapshund från Australien. Nybyggarna som kom till Australien under 1800-talet var i behov av en vallhund som klarade av de stora hjordarna med nötboskap de hade, som också var ganska vilda av sig. Rasen är en så kallad ”heeler” som vallar genom att nafsa boskapen i bakhasorna, en egenskap som Australian Cattle troligen har ärvt från vildhunden Dingon som lever i Australien eftersom det är just Dingon som rasen är framavlad med.

acd_agilityRasen är en kraftig och kompakt hund men med spänst och rörlighet. Huvudet är massivt, skallen är bred och käkarna kraftiga. Öronen är uppstående och svansen är sabelformad, bärs aldrig över ryggen och får inte vara längre än till hasen. Som med alla framavlade hundraser finns det några vanliga hälsoproblem även med Australian Cattle Dog även om denna ras har väldigt lite vanligt förekommande hälsoproblematik. Rasen har en gen som gör att den fläckvis är vit i pälsen, men den här genen är också sammankopplad med dövhet och studier visar att 2,4 % av alla Australian Cattle Dogs är döva på båda öronen och 14,5 % är döva på ett öra. Rasen är också en av de raser som drabbats av så kallas progressiv retinal atrofi vilket är ett tillstånd som gör att näthinnan i ögat försämras senare i livet, vilket alltså kan innebära att hundarna blir blinda när de blir äldre. Rasen är vanligtvis långlivad och brukar bli runt 10–13 år vilket innebär att hunden kanske hinner utveckla blindhet under sin livstid.

Allt som allt så är Australian Cattle Dog vanligtvis en väldigt frisk hund med få hälsoproblem och en mycket bra hund för vallning av nötboskap. Men rasen är krävande och ägaren ska helst vara hundvan och ha ett tydligt ledarskap eftersom rasen gärna ifrågasätter ledarskapet från människan. Det är en aktiv hund som kräver mycket rörelse och stimulering och passar bäst i en aktiv familj!

Är du en stolt Australian Cattle Dog-ägare? Varför inte visa hela världen det genom en t-shirt med tryck på? Den här rasen förtjänar den uppmärksamheten!

Labrador Retriever

Labrador Retriever

Labrador är en hundras tillhörande grupp 8 (stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar) enligt Svenska Kennelklubben. Labradoren härstammar troligtvis från Kanada. Där sägs fiskare ha använt hunden till att simma iland med olika typer av förtöjningstampar till båtar. Besökande engelsmän ska ha fascinerats så mycket av hundens duglighet att de tog med sig den till England i början av 1800-talet. År 1903 godkändes den som ras av den engelska kennelklubben och idag anses England vara hundrasens hemland. Rasen är än idag mycket populär och används idag främst som jakthund för att apportera fågel och vilt men också som familjehund.

A portrait of a cute Golden Retriever dog sitting on the floor, isolated on white background

Labradorens egenskaper och mentalitet

Då hunden främst används till jakt, sök och som familjehund har den egenskaper som kännetecknas av detta. Den är intelligent, följsamma och är anpassningsbar. Ytterligare exempel på egenskaper är ett gott sinnet för samarbete och att hunden har en hög arbetslust i kombination med bra dresserbarhet. Det är också ganska vanligt att hunden används i så kallade eftersök vilket i korthet går ut på att hunden används för att spåra upp ett djur som har blivit skadat av någon anledning. Men hundens välutvecklade dressyr- och samarbetetsegenskaper gör att den även passar mycket bra som ledar-, service- och narkotikahund. Hundens sociala, glada, snälla och vänliga mentalitet gör den också till en bra familje- och sällskapshund. En Retriever kräver dock relativt mycket motion och har ett behov av att få bli aktiverad, att få använda huvudet. På webbplatsen allaannonser.nu kan du exempelvis köpa och sälja produkter som rör husdjur eller någonting annat som du är intresserad av

Vad ska du tänka på?

Innan du köper en Labrador Retriever finns det några bra saker att tänka på. Några av dem gäller självklart för alla hundar, men det finns vissa punkter som du bör fokusera extra på som Retriever-ägare. Den kanske viktigaste punkten är tid, att du gör tid för hunden. Att du har möjlighet att motionera den i den utsträckning som krävs. Särskilt viktigt är detta då Labradorer är kända för att få problem med höfter, armbågar och fetma i takt med att de blir äldre. Det är också viktigt att hunden ges möjlighet att vistas i en, för hunden, stimulerande miljö. Där bör det exempelvis finnas möjlighet att apportera, gå på jakt, personsöka, viltspåra, ha lydnadsträning eller att söka kantareller i skogen. En Labrador är ändå relativitet lättskött särskilt när det gäller pälsvård då den har en smutsavvisande päls. Men det är ändå viktigt att du borstar och badar hunden vid behov.

Australian shepherd

Australian shepherd

Rasen australian shepherd kommer, sitt namn till trots, inte från Australien utan från USA. Den kallas med ett kortare namn bara för ”aussie”, och är idag en av de mest populära raserna i Frankrike och Belgien.

Exakt varför aussien har fått sitt australienska namn, trots amerikanska rötter, är inte helt klart, men många tror att rasen har fått sitt namn efter de får som importerades till USA från Australien, och som aussien naturligtvis vallade. Namnet australian shepherd förekom inte före år 1945; innan dess gick rasen under en rad andra namn, till exempel Spanish Shepherd, Pastor Dog, Blue Heeler, New Mexican Shepherd och California Shepherd. Oavsett var namnet kommer ifrån tror man att själva hunden har sitt ursprung i basksiska vallhundar, som följde med baskiska invandrare till Kalifornien.Aussie_2

En australian shepherd är en medelstor hund, som enligt rasbeskrivningen ska vara ”välbalanserad” i kroppen. Rasen kan ha mycket varierande färger, där svart och röd är grundfärgerna. Det förekommer också spräckliga varianter av rasen, som från hund till hund kan variera mellan blue merle (svart med merleanlag) och red merle (röd med merleanlag). Det finns också varianter som inte har några vita eller beige fläckar, och som kan ha gula eller röda tecken på huvudet och på benen. Sammanlagt finns 16 olika färgvarianter inom rasen australian shepherd.

Rasen är välkänd för att vara intelligent och arbetsvillig, med en tydlig instinkt för att vakta och valla. I sitt ursprungsland används rasen därför ofta på rancher, och även som uppvisningshund på rodeor. I Sverige är denna tåliga och intelligenta hund populär inom olika former av hundsport, till exempel bruksprov, lydnadsprov och agility. Den senare sporten är unik på det sättet att det inte bara är hunden som är aktiv – även ägaren, eller föraren, måste springa för att hålla jämna steg med hunden runt banan. Om man som förare i agility skulle råka ut för en sträckning eller en annan skada, och skulle behöva kontakta en naprapat för att få hjälp, hittar man enkelt en naprapat i Stockholm på Varden.se. Då kan man säkerligen återhämta sig från skadan snabbare, och börja träna med sin hund igen.

Australian kelpie

Australian kelpie

Australian kelpie är en hundras som utvecklades i Australien, men vars ättlingar kom från Skottland och England under 1800-talet. Australian kelpie är i första hand en vallhund, och detta märks på dess ursprung, då det var vallhundar som skottarna och engelsmännen förde med sig till Australien, som senare utvecklades till Australian kelpie. På Australiens vida slätter behövde man en outtröttlig hund, som klarade att springa långa sträckor i öppna landskap lika bra som den klarade att valla i trånga fållor. Detta fick man i och med denna ras.

Kelpien har fått sitt namn efter en särskilt berömd vallhund som levde på 1870-talet, King’s Kelpie. Denna välkända Kelpie var dock långt ifrån den enda vallhunden som hette Kelpie, då det var ett vanligt namn på vallhundar på den tiden. ”Kelpie” är nämligen det gaeliska ordet för ”vattenande”.

Även om kelpien ställdes ut för första gången på en hundutställning i Melbourne år 1908, och rasstandarden skrevs redan 1902, kom inte rasen till Sverige förrän år 1973. Sedan dess har den dock blivit en populär hund inom en rad olika områden, då dess egenskaper gör att den passar inom många olika grenar och yrken. Den har blivit särskilt användbar som tjänstehund inom bevakning och räddning. Kelpien är en hund som trivs bäst när den får arbeta, då dess outtröttlighet gör att den ständigt har energi. Den är också känd för sin välvilliga inställning till människor, och att den har lätt för att lära och samarbeta.Röd_kelpie

Kelpien förekommer i en rad olika färger och färgkombinationer. Den kan vara svart, röd, gulbrun, chokladbrun eller rökblå, eller någon av kombinationerna som kallas ”red and tan” och ”black and tan”. Den har normalt en mankhöjd på mellan 43 och 51 centimeter (där tikarna ligger i den nedre delen av skalan och hanarna i den övre) och är en robust hundras med kraftig kropp och starka, smidiga muskler.

Många drömmer om att skaffa en hund, men har inte möjlighet, eftersom renrasiga hundar både är dyra att köpa och att underhålla. Om du är en av dem, kan det dock vara värt att låna pengar för att förverkliga din dröm. Du kan då gå in på Advisa. Från en hund får man tillbaka så mycket i form av livskvalitet och kärlek att pengars värde ibland inte går att jämföra med det.

Border collie

Border collie

Border collien är en av världens mest använda vallhundar, som framförallt används för att valla får. Dess popularitet som brukshund beror sannolikt på att den är en mycket allsidig och kompetent ras, som dessutom är mycket lättlärd. Border collien har rankats som en av de mest intelligenta hundraserna i världen, och forskning tyder på att border collien kan förstå upp till 200 ord. Detta har gjort att rasen på senare tid också har blivit populär att använda i hundsporter som agility och lydnad, där den gör mycket bra ifrån sig. På grund av deras starka vallinstinkter och dess behov av att arbeta, både fysiskt och psykiskt, passar border collies inte de som bara vill ha sin hund som ett sällskapsdjur. Border collien trivs bäst när den får arbeta. När dessa behov uppfylls, och hunden uppfostras på rätt sätt, är border collien dock en mycket harmonisk hund som lyder sin ägare.A_Red_Border_Collie

Rasen har fått sitt namn från det område där den först utvecklades, nämligen i gränstrakterna (border på engelska) mellan England och Skottland. Vad gäller efterledet ”collie” är dess ursprung inte helt känt, men man tror att det kan ha sina rötter i det gamla keltiska ordet för ”användbar”.

Border collien är en medelstor hund med medellång päls. Pälsen är tjock, och som en följd av detta fäller border collies ofta och mycket. Det är med andra ord inte en hund man ska välja om man är noga med att hela tiden hålla ett rent hem. Den vanligaste färgkombinationen för border collies är svart och vit, men border collies förekommer i alla färger och mönster som man kan tänka sig på hundar, till exempel brun och vit, gråspräcklig, och röd och vit. Till och med ögonfärgen kan variera mellan blå och brun, och bland hanar är det inte ovanligt att de har ett blått och ett brunt öga.

Alla som någon gång har ägt en hund vet att man måste ha ett tåligt golv hemma som man inte är rädd om när man är hundägare. Det är ingen idé att investera i ett vackert och exklusivt parkettgolv, eftersom det kommer att vara fullt av rivmärken efter hundens klor inom något år. Du hittar billiga och tåliga golv som passar ägare till border collies såväl som till andra hundraser på Byggmax.se.

Australian cattledog

Australian cattledog

Australian cattledog 1

Australian cattledog är en ras med en uppgift. Den är framavlad för vallning och vakt. Så tidigt som 1903 blev den första rasstandarden godkänd.

 

Ursprung
Det var genom korsning av skotska släthåriga highland collies med dingon som rasen kom till runt 1840. Dingon är en i Australien inhemsk vildhund. Det var boskapsskötarna som behövde starka och uthålliga hundar som kunde hantera de vilda eller halvvilda boskapshjordarna som skulle drivas över långa sträckor i oländig terräng. Genom den här korsningen lyckades man få fram just de egenskaperna. Dessutom tålde de både ansträngning och hetta. till deras kynne hör att det likt dingon, kan arbeta tyst. De vallar genom att bita boskapen i bakbenen, därför kallas de heelers.

 

Användningsområde
Mot bakgrund av att man känner till att det är en brukshund, förstås att rasen har en bredd vad gäller användningsområden. Självklart passar den in i en familj, fast då bör det hansla om en aktiv familj. Vad gäller aktiviteter så kan den användas i sådana som bruks, tjänstehund, lydnad, agility, viltspår och freestyle, samt som vallhund förstås.

 

Australian cattledogs egenskaper
Mental sett är Australian cattledog lättlärd. Den är intelligent och har en extremt snabb uppfattningsförmåga. Därtill har den en väl utvecklad vaktinstinkt. Man bär känna till att den kan vara något reserverad.Australian cattledog 2

 

Utseende och storlek
Australian cattledog är en medelstor, kraftig, stadig, robust och smidig ras. Den har ett kraftfullt huvud. Pälsen är dubbel, med stickelhår och rikligt med underull samt rejäl borst på svansen. Pälsen är dock lättskött. Endast borstning och rengöring vid behov. Den fäller pälsen två gånger om året. Den finns i färgerna blå eller röd. Hanhundarnas mankhöjd är 46–51 cm och tikarnas 43–48 cm.

 

Att skaffa valp
Bra att tänka på om man har för avsikt att skaffa en Australian cattledogvalp. De är glada, öppna, lydiga och känsliga för ägarens röst, för det mesta. I ”tonåren” kan vara reserverade. Till och med avvisande mot främmande. De kan även vara olydiga och provocerande. Alltså krävs det en ägare med pondus som sätter sig i respekt hos hunden.

Vit herdehund

Vit herdehund

Vit herdehund 2

Vit herdehund är en kraftfull, medelstor muskulär hund. Rasen har en medelgrov benstomme. Den Vita herdehunden har så kallade ståndöron. Pälsen är medellång eller lång, alltid med underull. Kroppen skall ge ett elegant intryck med harmoniska linjer, även om den är rektangulärt byggd.

 

Ursprung
Ursprungligen kommer Vit herdehund från Schweiz. Den har samma ursprung som schäfern. Anfadern till den första tyska schäferhunden var vit. Fast den Vita herdehunden ska inte förväxlas med vita tyska schäferhundar eftersom de varken är godkända av Svenska Kennelklubben (SKK) eller FCI.

 

Egen ras
Vit herdehund erkändes år 2003 som egen ras av den internationella hundorganisationen FCI.

 

Temperament och egenskaper
En Vit herdehund ska vara balanserad till temperamentet, fast ändå livlig. Rasen är både uppmärksam och lättlärd. Den uppskattar aktivitet. Eftersom det är en herde- och vallhund gillar den att vara aktiv, vilket ställer krav på dess ägare. Rasen är mycket social, trogen och vänlig. Den är vanligen orädd och aldrig oprovocerat aggressiv. Den har förutsättningar att lära allt möjligt. Rasen har lätt att anpassa sig till olika händelser och allsköns situationer.Vit herdehund 1

 

Användningsområde
Rasen passar väl som sällskaps- och familjehund.

 

Hälsa
Generellt sett är Vit herdehund en frisk och sund ras. Dock förekommer både Höftledsdysplasi, HD och armbågsledsdysplasi, ED. Det finns ingen statistik över ärftliga sjukdomar, fast det innebär inte att det kan förekomma sådana.

 

Inför valpköp
Täck på att skaffa en valp som passar in i familjen. Aktiv familj = aktiv hund och det motsatta gäller. En del raser behöver hundvana ägare för att valpen ska kunna växa upp och leva upp till rasstandard, vad gäller egenskaper och mental hälsa. Vid besöket hos uppfödaren ska man be om att få se tiken och förhöra sig om både tikens och hanhundens meriter.

Fråga om kullens och föräldrarnas status på höftleder och armbågar. Framförallt bör man se efter om valparna ser välnärda, friska och pigga ut. Fast det kan ju hända att de är mätta och trötta då man kommer för att titta på dem. De ska inte vara ängsliga och rädda av sig.

Västgötaspets

Västgötaspets

Västgötaspets 33

Västgötaspets har varit och är fortfarande en vallhund på nötboskap. Den är en svensk hundras som godkändes 1943 av Svenska Kennelklubben. Samtidigt fick den en egen rasbeskrivning. Den fanns i Sverige redan under vikingatiden. Tidigare kallades den för svensk vallhund, vilket kvarstår i rasens benämning på engelska Swedish vallhund. Rasens namn ändrades 1953 till västgötaspets, tidigare kallad svensk vallhund. Klicka på länken för att se några bedårande valpar.

 

Användningsområde
Västgötaspetsen är lättlärd och passar därför för en mängd olika ändamål. Den passar också bra som familjehund, fast den behöver bli aktiverad, varför familjen också bör vara aktiv för att de alla ska må bra. Förutom rollen som vallhund så passar rasen för aktiviteter som lydnad, spår- och sökarbete och då även som eftersökshund på vilt. I samband med eftersök är det fördelaktigt att klä sig i jaktkläder. Mot bakgrund av att rasen har en uppgift, vallhund, så passar den också bra för sporter som agility, freestyle och flyball.Västgötaspets 11

 

Västgötaspetsens utseende
Västgötaspetsen är en stadig, lågbent och kraftig liten hund. Den är vaksam, frimodig och orädd som verkligen är ett energiknippe full av liv. Rasen kan ha olika svanstyper. En del har lång svans och andra har variationer av medfödd stubbsvans. De vanligaste färgerna är grå, gråbrun, grågul, rödgul eller rödbrun. Därtill förekommer ljusare nyanser av desamma. För de hundra som ska användas för utställningsändamål är en ljusare markering över skuldrorna högst önskvärt, liksom ljusa kindmarkeringar. Markeringen över skuldrorna kallas selmarkering. Idealt sett är hanhundens mankhöjd 33 cm och tikens 31 cm. Man tillåter att mankhöjden varierar två cm över eller en cm under idealmåttet.

 

Att tänka på vid köp av västgötaspets
Innan man köper en valp och kanske särskilt en västgötaspets, bör man tänka på rasens egenskaper. En västgötaspets är en alert, energisk och självständig ras. Eftersom den är en vallhund i grunden behöver den både daglig motion och mental aktivitet. Den behöver också få social träning, både med tanke på interaktionen med familjemedlemmarna, andra människor och då den möter andra hundar. Västgötaspetsen har ett tydligt kroppsspråk och den uttrycker sina känslor med ljud. Om man vill bada valpen kan det vara bra att göra det i ett billigt badkar.